23 JULI 2015

bild från några början av inflytt.

Tjo bloggen och alla underbara läsare!

Tänkte att jag ska skriva av mig lite denna kväll.

Sitter på balkongen med mitt vaniljsmack till te och kollar ut över den lilla utsikten jag har över Oslos lilla gård där jag bor. Tror de är första gången jag sitter här ute och faktiskt inser att jag är här för att stanna.

Jag har gått igenom en tuff men rolig tid här efter att ha börjat om på nytt här i Oslo.

Tänker tillbaka på min första flytt från lilla Örebro till storstaden Göteborg som jag hade både vänner och familj som fanns nära till hands. Nu i ett nytt land och nya regler kändes de väldigt tuft att faktiskt hitta rätt. Den ända tråd jag hade var ett jobb på båten och varannan vecka borta gjorde så att dagarna rulla på. Känslan av att ingen egentligen visste att jag fanns här var en jobbig känsla, jag fanns inte i något system. Jag var svensk som skulle överleva i Norge med svensk lön.

Efter ett tag hitta jag Espresso House som jag nu utbildat mig och jobbat med under en tid.

Självförtroendet växte för varje dag och jag kände att jag börja hitta en plats för mig.

Imorgon skulle jag få min första norska inkomst men eftersom mina papper ville skickas till fel adress så kommer de dröja ännu en månad innan jag kan känna att jag är på banan.

Men jobbet gör de bara lättare då dagarna går varje dag med nya kunskaper och erfarenhet och det är juh därför jag flytta för att få känna på allt det där svåra och lära mig att saker löser sig bara du sätter krita på det.

Målet med flytten vah att få börja om och lära mig mer om mig själv och de kan man juh allt säga att jag har.

Saker jag inte trodde om mig själv fick jag snabbt inblick på och idag jobbar jag på det. Jag är en envis person och går alltid in helhjärtat vad det än gäller, men tålamodet är inte alltid på min sida.

Har fått sammanbrott på saker som jag idag känner var väldigt små men i stunden kändes som jordens undergång.

Men jag kom inte bara för att hitta mig utan också för att se hur norskar går igenom sina dagar.

Allt som är självklart för mig och vilken svensk som helst är juh inte lika säkert här.

Det är detta som fascinerar mig och det är den kunskapen jag brinner för.

Det finns inget pris på den kunskapen man får av människan omkring dig.

Jag kan inte låta bli att sitta här denna fina sommarkväll på balkongen och titta över på min mynta jag odlar och se hur den har blommat lika mycket som jag har gjort.

Tack för att du läst mitt inlägg idag och skriv gärna en rad om dina tips och erfarenheter du uppnått 2015 hittills.

Natti